En uppmuntrande hälsning från krigets Ukraina – trots allt

Ett par månader innan kriget bröt ut vädjade pingstledaren Michail Panotjko i Ukraina till landets pingstförsamlingar att för säkerhets skull förbereda sig – ifall kriget trots allt skulle komma. Kyrkorna påbörjade genast arbetet för att vara redo inför alla eventualiteter. Enskilda kristna rannsakade sig själva och förberedde sig även andligen för det hotande krigets utmaningar.

Sedan februari månad har över 15 miljoner ukrainska medborgare tvingats lämna sina hem. Många är ännu på väg någonstans utan att med säkerhet veta slutdestinationen på sin resa. Barnen begråter sina fäder, fruar bekymrar sig för männen vid fronten och på Centraltorget i Lviv påminner 500 tomma barnvagnar om oskyldiga barns död. Kärrorna behövs inte längre – barnen har flyttat till himlen.

Det speciella är att människor nu kommer till kyrkor i stora skaror. I brist på skyddsrum söker sig rädda medborgare till bönehusens källare, vilka gjorts om till bombskydd. Hungriga människor står i långa rader utanför kyrkorna och köar efter mat. Tunnelbanestationerna som fyllts av flyktingar får troende på besök – de sjunger, spelar, ber böner och vittnar om Jesus.

Väckelse under brinnande krig
Mest anmärkningsvärt är att landets kristna har upplevt tider av stor väckelse på senare tid – mitt under kriget. Ledarna för församlingarna berättar att det går fler människor på mötena nu än före kriget. Pastor Juri Kulakevitj bekräftar att Pingstunionen planterat 24 nya församlingar sedan augusti i år. Antalet döpta överskrider dopsiffrorna från tidigare år.

Mykolajivs pingstförsamling hade ungefär 200 medlemmar före Rysslands angrepp. Över hälften av dem flydde till utlandet. De kvarlämnade har förkunnat evangelium under brinnande krig. Andens eld tändes och gränserna för Gudsriket började utbreda sig. I församlingens bönehus, där det finns över 500 sittplatser, har man nu tre gudstjänster varje söndag så att alla skall få plats på mötena. Församlingen har växt med 80 procent sedan i mars.

Är väckelsen en automatisk följd av kriget eller är den bara ett ukrainskt fenomen? Pelle Hörnmark, som verkat under några år som ordförande för Europas pingströrelse PEF, berättar att väckelsens hemlighet utöver Den Helige Andes påverkan beror på det faktum att Ukrainas kyrkor engagerat sig i evangelisation redan före kriget. Församlingsplanteringen har varit en del av deras DNA redan under många år – för dem har det varit ett naturligt kännetecken.

Så att väckelsen inte går förbi oss …
Den nuvarande väckelsen är bara en fortsättning på det tidigare Kristuscentrerade livet. Krigets ramar förstärker bara dess effekter. Gudsriket sprider sig inte av sig själv, eftersom den är mitt ibland oss, eller i vårt innersta (Luk. 17:21). Genom vår verksamhet och vårt handlande kan vi dock vidga dess gränser.

I början av år 2022 levde människorna – du och jag – en förkrigstid i vårt Europa. Kriget har förändrat livet för tiotals miljoner människor. Vi ser hur det sakta smyger sig allt närmare. Kan det vara dags att göra förberedelser nu? Gud vill ge oss de yttre förutsättningarna för den andliga tillväxten. Därför bör vi rannsaka oss själva, rena oss och göra oss redo för att bärga skörden – ungefär som ukrainarna har gjort – så att väckelsen inte går förbi oss …

Detta skulle kunna fullborda budskapet om att Gud sände sin son – mer än någonting annat, åtminstone i våra egna liv.

Rauli Lehtonen

Om du vill stödja arbetet i Ukraina genom Jesus4Eurasia så kan du skicka din gåva via bankgironummer 5861-2417 eller via Swish: 123-092 04 88. Märk gåvan ”Ukraina”.

Lämna en kommentar