Minst nådda folkgrupper – Tatarer

Tatarerna är med sina cirka 5,3 miljoner människor den största minoritetsgruppen i Ryssland. När den senaste folkräkningen gjordes under sovjetperioden (1989) fanns det 6 645 000 tatarer i Sovjetunionen. De kallas också i äldre skrifter för kazantatarer, eller volgatatarer, till skillnad från krimtatarerna, som huvudsakligen bor på Krimhalvön. Krimtatarernas språk skiljer sig så pass mycket från kazantatarernas att de inte kan förstå varandra tillräckligt för att kunna kommunicera med varandra.

Tatarerna har en egen autonom republik i den Ryska federationen, där det finns sammanlagt 3,8 miljoner invånare. Ung­e­fär 1,7 miljoner av dem har i den senaste folkräkningen angett sig vara av tatarisk härkomst. Republiken ligger vid mellers­ta Volgas och nedre Kamas flodområde. Huvudstaden i den tatariska autonoma republiken heter Kazan och har ungefär 1,2 miljoner invånare.

Tatariska är ett turkbesläktat språk som ligger väldigt nära basjkiriskan och tjuvasjiskan, vilka också talas i Volgaområdet. Kazandialekten utgör huvudspråket i republiken, men det finns också sex andra tatariska dialekter: misjärdialekten, de sibiriska tatardialekterna, astrachantatariskan, kasimovtatariskan, täptjartatariskan och de uraliska dialekterna.

1853 startades ett kristet missions­center och -seminarium i Tatarstans huvudstad Kazan av den ortodoxa kyrkan. Ledaren för utbildningen var Nikolaj Ilminskij, som både tränade bibelöversättare till de olika minoritetsspråken i Ryssland, men även modersmålslärare och missionärer utbildades på seminariet, vilket blev känt i stora delar av Ryssland.

En klar majoritet av tatarerna är nominella muslimer. Idag är islam på frammarsch och allt fler moskéer byggs i landet. Officiellt fanns redan år 2008 över 1 055 registrerade muslimska organisationer i republiken. De kristna organisationernas antal var då under 300, av vilka en majoritet var ryska. En minoritet av tatarerna ser sig som ortodoxt kristna.

De evangeliskt kristnas antal bland tatarerna är svår att beräkna, då det finns väldigt få kyrkor som använder tatarskan som gudstjänstspråk. Det har dock gjorts uppskattningar att antalet integrerade tata­riska medlemmar i de slaviska församlingarna knappast överstiger 2 000. Om man räknar medlemmarna i de rent tatariska grupperna kan det finnas upp till 300 medlemmar i den typen av oregistre­rade församlingar.

Det är känt att det finns tatariska grupper i republiken Mari El, Udmurtien och även i Omsks län i Sibirien, där det varit lättare för nominellt muslimska grupper att registrera egen verksamhet. 2001 presenterades det första Nya testamentet på tatariska för representanten från presidentens kontor i Kazan. Denna skrift har gjort det mycket enklare för nationella kyrkor att använda tatariska som sitt gudstjänstspråk. Fortfarande anses dock tatarerna tillhöra några av Europas minst evangeliserade grupper, trots att hela Bibeln nyligen givits ut på tatariska.

Denna artikel publicerades ursprungligen i Jesus4Eurasias tidning 2017