Just nu befinner vi oss i Ryska Karelen. 30 år har gått sedan väckelsen drog fram här. Mycket har hänt sedan dess. Den speciella militäroperationen pågår nära oss och ingen vet med säkerhet om framtiden. Vi står på olika sidor om frontlinjen. Det känns som om kontakterna med de ryska kristna nästan blivit en retroaktiv synd – skam …
När Sovjet raserade år 1991, började en ny tid i de här områdena. Vardagslivet förändrades dramatiskt. Samhällsstrukturerna tecknades om och det kändes som om grundvalarna skakades om. Den statsledda ateismen fick ge utrymme för nya tankar. Gud som marginaliserats fann sin plats i människornas vardag. Tron som tystats ned, blev plötsligt offentlig och synlig för alla.
Tiotals nya kyrkor planterades i olika delar av Karelen. Hundratals kristna engagerade sig för mission. Församlingarna växte, evangelium förkunnades, bönehus byggdes. Vi kunde utan problem besöka syskonen i öst. Nu fick vi resa en omväg via Tallinn, Narva och Sankt Petersburg. Det har varit välsignat att få träffa de kristna igen, inte minst dem som kom till tro under vår tid i landet för 30 år sedan.
Guds trofasthet mot oss har varit underbar. Den smälter hjärtan. Vi känner hur enigheten ger oss tro för framtiden, samtidigt som vi ser tillbaka på tider som har gått. I förra veckan hade vi en nattvardshögtid, som bekräftade enheten i Kristus, men också kärleken till varandra.
Relationen med trossyskonen kan överbrygga stängda gränser och politiska ridåer. Vi färdas tillsammans genom livet, men en dag kommer vi fram för att fira i himlen. Vi ställs åter inför Paulus` aktuella fråga: Kan Kristus vara delad?
Kai Partti
Översättning: R.L.
-Man tycker synd om folk bakom den stängda gränsen mot ryska Karelen.
-Tex. Petroskoj/Petrozavodsk bakom gränsen är en vänskapsstad till min födelsestad Varkaus, en liten industristad i Norra-Savolax i Finland, liksom Borås är här i Sverige.
-Förr i tiden gjorde Rysk-karelare vänskapsbesök till Varkaus och då arrangerades stora fester på fackföreningens sommarstället med mycket musik, sång och god mat.
-Naturligtvis publicerades inte det som människor pratade sins emellan, ty det var Sovjet-tidens försiktighet, som gällde då.
-Hoppas ändå att människorna inte bara var glada, utan att de också var ärliga och vågade visa sina längtan efter den sanna tron i Jesus Kristus.
-Sovjet-kontrollen var tyvärr ganska strikt också på sådana där resor.
-I dagens läge är det flera som inte kan hålla igång sina vardagliga rutiner till andra sidan av gränsen, som tex. bank-, pass-, myndighetskontakter, samt inte träffa sina släktingar och familjer (studerande eller pga vissa arbeten på andra sidan av gränsen).
-Det är synd att just vanligt folk blir mest lidande av maktgalna, ansvarslösa makthavares agerande i grymt krigande och dess orsakade efterföljande sanktioner och ekonomisk nöd.
-Och nu vill diktator Putin mha maktblind Trump diktera fredsvillkor för Ukraina över offrets huvud. Det är ju stort skam och hån mot Ukraina och hela Europa.